Månadsarkiv: augusti 2015

Jag dömer inte folk.

Jag dömer åtminstone inte folk som läser den här bloggen.

Jag dömer åtminstone inte ungefär hälften av er, som brer smör på den platta sidan.

Men ni andra har faktiskt haft 48 timmar på er att rannsaka era hjärtan, ångra er och ansluta er till ljusets, godhetens och rättvisans sida. Om ni fortfarande väljer att vandra längs den gropiga och buckliga undersidans väg (som alla RIMLIGA MÄNNISKOR VET ATT MAN HAR NERÅT FÖR ATT DET BLIR FRIKTION MOT HANDFLATAN DÅ SÅ ATT DEN INTE GLIDER AV NÄR  MAN TITTAR PÅ AMERIKANSK FOTBOLL MEDAN MAN ÄTER OCH INTE ÄR HELT FOKUSERAD till exempel) så kan bara Gud döma er. Och vi andra. Vi kan också döma er. Eftersom vi har rätt.

Men bara för att vi ska kunna ha en uppfattning om hur många av er som lever i synd, låt oss ta en snabb undersökning i kommentarsfältet:

Brer ni smöret på den platta sidan eller har ni fel?

Kort information om världens tillstånd

Igår la jag upp den här bilden på Instagram:

image

 

Det borde givetvis inte ha varit något problem. Men eftersom detta tyvärr är årtiondet då en del aggressiva människor via sociala medier med hjälp av skrämsel och hot försöker få sina egna mörka världsbilder och sjuka böjelser bekräftade och därför använder internet för att få utlopp för sitt uppdämda hat mot civilisation och ordning, blev jag tyvärr genast drabbad av rena attacker.

Så nu säger jag det här en gång, och endast en gång:

Man brer smör på den platta sidan.

Annars vinner terroristerna.

 

Hålla sig till sakfrågan

Under vår familjesemester bodde den här familjen på några olika hotell. Så här i efterhand har vissa delar av den här familjen räknat ut att jag gick vilse på vägen från en frukostbuffé vid åtminstone fyra olika tillfällen, och hamnade i en annan del av matsalen, och var tvungen att ringa vissa delar av den här familjen för att fråga var den här familjen satt någonstans.

Vissa delar av den här familjen har också, med spektakulärt illa dold sarkasm, räknat ut att jag inte vid ett enda tillfälle under den här semestern gick vilse på vägen TILL en buffé.

Som om de två sakerna skulle vara relaterade. Vissa delar av den här familjen har fan ingen känsla alls för prioriteringar.

Nu muttrar vissa delar av den här familjen att det här är anledningen till att jag inte får köra barnvagnen på väg in i Kista Gallerias food court, men det där har vi faktiskt redan diskuterat tusen himla gånger. Och jag har sagt klart och tydligt att det inte kommer hända en gång till för nuförtiden lägger jag alltid en fransk hotdog under vagnen och det är möjligt att jag då och då glömmer var jag har lämnat ett av barnen men jag har fan ALDRIG glömt var jag har lämnat en fransk hotdog.

Det är mycket möjligt att jag är en dålig förälder, det accepterar jag. Men mitt sätt är i alla fall billigare än att sy in gps-sändare i ungarnas kläder. Och det har visat sig fungera ypperligt även när jag ska komma ihåg var jag har parkerat bilen eller var jag har lagt min telefon. Jag har till och med föreslagit att vi skulle sy in små bitar korv i barnens jackor men det var ju förstås OCKSÅ en ”dålig idé”.

Men visst, okej. Just när vi var på det sista hotellet så var kanske inte ”men för helvete älskling ALLA familjer ser likadana ut i den här matsalen!” världens bästa val av försvarsargument. Det var lite för enkelt för vissa delar av den här familjen att då svara ”du kan väl bara cirkulera mellan borden tills du ser två barn som instinktivt kastar sig fram och gömmer sina pannkakor så fort du kommer i närheten? Det är dina.”