Mina barn och jag är ensamma hemma. De fick välja vad vi skulle äta.
De fick välja VAD SOM HELST att äta.
Jag förklarade att vi bor väldigt nära ett flertal etablissemang som steker, friterar och grillar olika sorters födoämnen. Ibland gör de alla tre med samma mat, och så får man välja vilket man föredrar. Man får ett litet papper i början där alla alternativ är nedskrivna. Det är fantastiskt. Bara sakerna mänskligheten har lärt sig att göra med kött och potatis: Enastående. Och munkar, don’t even get me started om munkar. Mina barn växer upp i en värld som är redo att ge dem alla de mest magnifika resultaten av århundraden av avancerad forskning kring den mänskliga hjärnans belöningscentra. Jag visade mina barn alltihop på internet.
De tänkte efter i tjugo minuter. Värderade. Utvärderade. Omvärderade.
Och sen valde de fiskbullar i dillsås.
Vad som helst. De kunde ha valt vad som helst. Hamburgare, pizza, kebab, kebabpizza. Kebabpizza och hamburgare. Och de valde…nej.
Deras mamma är inte ens hemma, men kraften är ändå för stark för mig.
Jag har förlorat dem till den mörka sidan. För alltid.
Du skulle ha mutat dem med kakor 🙂
Nejdå Fredrik, de har inte förlorats ännu. Det kommer en dag, jag lovar. Jag talar av egen erfarenhet, när jag var liten fick jag samma erbjudande, och ville ha blodpudding.
De är förlorade. Ingen väljer fiskbullar om den är på ljuses och godhetens sida.
På mitt jobb, en förskola, älskar både personal och barn kockens stekta fiskbullar (panerade i polenta eller ströbröd) med klyftpotatis och kall sås till. Supergott! Fiskbullar i dillsås/hummersås är jag dock tveksam till ?
När du skriver munkar, menar du den friterade varianten med socker på då?
Fiskbullar förekom inte i vårt hem och serverades heller inte på de skolor jag gått i. Jag kom i kontakt med fiskbullar i vuxen ålder och det blev inte något jag ätit fler gånger efter det. Dock respekterar jag de som gillar det och applåderar det faktum att dina barn valde fisk före burgare, pommes eller kebab.
Mitt gapskratt jag lade av när jag läste din krönika, kunde ha väckt döda men inte av det skälet du tror. Är vid femtiofem års ålder en person som avskyr fiskbullar men har serverat det när barnen valt det. (de är idag vuxna och väljer det inte längre). Har alltid trott jag var ensam i min kamp mot denna icke helt delikata rätt men det är jag alltså inte =). Vi spelar i samma division på den här punkten.
Förklara gärna skillnaden mellan kebabpizza och Kebabpizza.
Frank: ja, finns det nåt annat (ätbart, de som gått i kloster räknas inte). Kom inte dragandes med mumsmums eller liknande, för det är gräddbullar, har iaf jag och bloggen fastslagit.
För övrigt får jag inte kommentera från Chrome på Android eftersom recaptchan vägrar fungera, sätt omgående tekniker på det. Och när hen ändå håller på kan menyn som konstant ligger över content fixas.
@fe: Jag tror att han i första meningen nämner ”kebabpizza” som en maträtt för att sedan i nästa mening nämna ”kebabpizza OCH hamburgare” som en rätt. Så tolkade jag det i vilket fall. ?
WWFBD: You complete me.
fe: Jag ska höra med teknikern om tekniken.
Frank: Jag syftar inte på den religösa mannen som bor i ett hus på landet, nej.
Jag har precis flyttat till Göteborg, jag behöver förtydliganden i förvirringen.
OM de hade valt fiskbullar i hummersås hade det vart helt ok….men dillsås?
Vojne… vojne!
Jag tror dina barn har en dold agenda, F….! 😉
Vet inte om det är du som är avbildad i denna strip?
http://metadata-graphics.svd-cdn.se/sv/api/metadata/graphic/729d1629971dee698752f676da1270d5.jpg
Micke: ”That escalated quickly.”