Sommaren var kort

IMG_3892

 

Det här är en väg som går mellan Kolmårdens djurparks huvudentré och Kolmårdens djurparks hotell. Vi var där i somras, hela familjen, under den där delen av semestern som folk utan barn senare frågar hur man tillbringade och man svarar ”vecka 28, 29 och 30? Jag stod i kö.”

När man bor på hotellet bredvid Kolmården en natt, och därmed har för avsikt att besöka djurparken två dagar i sträck, så är det den här vägen man får promenera längs på morgonen när hotellpersonalen precis har berättat för en att man inte får ha bilen parkerad utanför hotellet dag 2 utan måste flytta den till parkeringen utanför huvudentrén istället. Det är även ungefär då man inser att man i så fall måste flytta bilen till huvudentrén ganska himla skittidigt på morgonen, för annars hamnar man mitt i rusningen av idioter i jeansshorts och rutiga skjortor när parken väl öppnar. Det finns förstås en separat ingång in i parken från hotellet, vilket ju är jättepraktiskt för alla i familjen utom en, för det enda som någon i familjen som besöker hotellet då behöver göra är ju att köra och parkera bilen och sen gå tillbaka.

En. Någon.

Så jag tog på mig mina jeansshorts och min rutiga skjorta och gav mig av.

Det syns alltså inte jättebra på bilden, men det regnade och var kallt som det bara kan vara i Westeros och en bit från E4:an i juli när det här hände. Och den är ett par kilometer lång, den där vägen. Eller kanske inte ett par kilometer då men det KÄNNS så. Och vi var 15-20 småbarnsföräldrar som vandrade längs den med ungefär 50 meters mellanrum. Vi kom från olika platser i landet, vi var olika som människor, hade olika erfarenheter av livet, vi bar med oss vitt skilda åsikter om såväl politik och religion som koriander och Red Hot Chili Peppers. Men vi förenades där och då av att vi alla någon gång under morgonen stått framför vår livspartner, gnuggat sömnen ur ögonen, och mumlat: ”Okej, sten sax påse, bäst av tre, förloraren får åka och parkera bilen”.

Det är faktiskt helt jävla otroligt hur bra min fru är på sten sax påse.

Jag lägger alltså inte upp den här bilden av någon speciell anledning, men om det finns några 18-åringar som läser den här bloggen och under en tidig morgon nu i helgen är på väg hem i samma kläder som ni gick ut i kvällen innan, då ville jag bara nämna att det här är det närmaste man kommer en walk of shame när man är 34 och kör minibuss.

I am the ghost of christmases yet to come.

13 reaktioner på ”Sommaren var kort

  1. Statistiken säger att majoriteten av män börja med sten vid sten sax påse. Statistiken säger också att män som känner till statistiken inte börjar med sten. Okänd källa!

  2. Eftersom ni, precis som vi, kör ”sten, sax, påse” om alla oviktiga och usla uppdrag man har som förälder så vill jag nu veta vad som är rätt tillvägagångssätt. Jag och min man kör också alltid bäst av tre, och snabbt går det: ”knutna händer som rör sig i takt där sten, sax eller påse slängs fram på tredje rörelsen” (typ 1-2-sten, 1-2, sax osv fast vi säger inte 1-2, det är vi för slipade för). MEN….mina barn, och allas barn för den delen, kör någon slags amöba-variant där man, samtidigt som man rör sina knutna händer i takt, säger ”sten-sax-pås-e” och på E slänger man fram sitt tecken. Tecknet kommer liksom på fjärde stavelsen och det går långsamt och ser urdumt ut. Kommer mina barn någonsin komma in på den rätta vägen och nå sin fulla potential (som de Ninjago-krigare och Spinjutsumästare de hävdar sig vara)?!

  3. Annars kan man köra bilen till stora parkeringen så man är där 20-30 minuter innan huvudentrén öppnar, då hamnar man först i kön.
    Eftersom man är först in genom huvudentrén får man en lugn och fridfull promenad för sig själv genom parken innan man möter resten av familjen som har passat på att åka linbana.
    Jag ser det som en win-win.

  4. Haha, men inget foto på orts-skylten ”BORG” några kilometer därifrån? Vi var i Kolmården några dagar efter dig och jag antar att anledningen till att min man vägrade stanna bilen så jag fick föreviga skylten var allt köande i parken och att han bara inte hade stått ut med att hamna bakom samma traktor en gång till. Jag skriker fortfarande lite på insidan när jag tänker på det missade tillfället, men jag var i alla fall där.

  5. Smartskaft. Du skulle använda huvudentrén. Är nog bara du som har gått tillbaka hela vägen. Frågat de som jobbade där vad som var tanken?

  6. Johanna: Läs en gång till. Koncentrera dig.

    MarieK: Inte i år. We are on a break.

    Jenny: Min fru visste bergis det. BERGIS.

    Stefan: Jo, jo, jo. Men sen blir man nojig att man ska fastna i en himla bilkö på den lilla smala vägen förbi entrén där borta istället, och aldrig komma upp mellan trafiken på den stora vägen, och så frågar man personalen på hotellet vad de tror är bästa tiden att åka och då rycker de på axlarna och säger ”beror ju på…du vet…trafik och sådär. Svårt att säga.”. Och sen suckar man och åker vid 8 istället och så blir det som det blir.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>