Månadsarkiv: juni 2015

Jag har väl inte helt och hållet haft koll. Det har jag kanske inte. Men då och då dyker det upp en låda på posten.

För att vara helt ärlig har jag ingen aning över huvud taget om vilket språk det här är. Men jag är mycket, mycket förtjust i att den lokala formgivaren har lagt in en SL-logo på tåget.

IMG_3811

 

Såatte. Jag korrekturläser lite. Bara.

 

IMG_3812

Hur min fru hävdar att en måndag med mig går till

Klockan 7 frågar jag henne om hon vet var min telefon är, och när hon inte vet så ber jag henne ringa den. 30 sekunder senare ropar jag ”HITTADE DEN” från sovrummet.

Klockan 7.30 frågar jag henne var hon har lagt min telefon, och när hon säger att hon inte har rört den så ber jag henne ringa den. 30 sekunder senare ropar jag ”HITTADE DEN” från badrummet.

Klockan 7.45 frågar jag henne om hon har sett min telefon. Klockan 8.00 frågar jag henne var min telefon är. Klockan 8.15, precis när hon är jättestressad och är på väg till tunnelbanan, så öppnar jag köksfönstret och vrålar över hela gatan: ”ÄLSKLING KAN DU BARA RINGA MIN TELEFON FÖR JAG HITTAR INT…”

Klockan 8.45 kommer min fru till jobbet.

Någon gång mellan 9.00 och 10.00 ringer jag till henne och frågar vad som är så viktigt. Och när hon säger ”va?” så blir jag sur och suckar ”jag hade liksom FEM missade samtal från dig när jag kom till kontoret så jag antar att du ville något VIKTIGT!?”.

Problemet med den här familjen

Det tar egentligen bara fem minuter att gå till affären, men om jag måste ta med mig barnen tar det en jävla timme för att de ska stanna och titta på precis ALLT.

Sen kommer vi till slut in i affären och då börjar barnen direkt tjata om att ”egentligen tar det bara fem minuter att handla men om vi måste ha med oss pappa tar det en himla TIMME för att han ska stanna och titta på precis allt”.

Det var han som började slåss på midsommar när någon sjöng ”och vi kan dansa andra hållet med”

När du kör bil på svenska motorvägar finns det en speciell sorts man (det KAN givetvis vara en kvinna också, det är bara aldrig det) som, oavsett vilken hastighet du håller, väldigt beslutsamt kommer köra om dig. Bara för att tjugo meter längre fram sakta ner och lägga sig framför dig i EXAKT samma hastighet som du har hållit hela tiden.

Om du ökar hastigheten med fem kilometer i timmen och kör om denna man kommer han inom en och en halv minut köra om dig igen. Sedan kommer han lägga sig framför dig. I exakt samma hastighet som du håller.

Det här är en sorts man för vilken det inte är viktigt att köra snabbt. Det är bara viktigt att leda. Jag kallar beteendet ”Först and the furious”.

Min högst personliga erfarenhet av denna sorts man är att han tar med sig detta beteende till kön till säkerhetskontrollen på flygplatsen (där han aldrig står bakom dig utan alltid bredvid dig), till guidade turer på museum (där han går två steg framför guiden så att han ska kunna nicka instämmande och säga ”mmm” varje gång guiden presenterar en tavla eftersom mannen faktiskt såg den först), till Ica Maxi-butiker (där han med en kundvagn lastad på samma sätt som om du sagt till en sexåring att glassen är gratis men strutarna kostar 200 spänn styck kör om dig i mjölkdisken och sedan tvärnitar vid den laktosfria gräddfilen och vänder sig om och undrar varför du ”har så jävla bråttom då!?” när du som konsekvens kör din vagn rakt in i en stapel energidryck på extrapris för att du med all din kraft försökte undvika att köra över hälarna på mannen ifråga) och middagsbuffén på färjan till Estland (där han marscherar rakt in i mitten av kön för att han ”bara ska ha några grejer här” och sedan metodiskt börjar sträcka sig BAKÅT över buffén för att han bara ska ha några grejer där också).

Jag är inte på väg någon särskild stans med det här.

Jag ville bara säga att alldeles nyss satt jag i en telefonkö väldigt länge. En trevlig röst räknade metodiskt ner ungefär var nittionde sekund. ”Du har nu 46 samtal före dig i kön. Du har nu 45 samtal före i kön. Du har nu 44 samtal före dig i kön.” Men PRECIS efter att rösten hade sagt ”du har nu 2 samtal före dig i kön” klickade det till i luren och så sa samma röst omedelbart ”du har nu 1 samtal före dig i kön”.

Och den enda rimliga slutsats jag kan dra av det är att den här mannen ringde det här telefonnumret precis före mig, och väntade lika länge som jag, men när han hörde ”du har nu 1 samtal före dig” så stod han inte ut och slängde på luren.

Jag vet inte exakt hur ett vattenkraftverk fungerar. Men jag tänker mig att två sådana här män i samma roddbåt borde kunna lösa en del av energikrisen.

Samtal i en bil. Sommaren 2015.

Jag: …så det jag menar är bara att jag har testat jävligt många olika variationer. Jag har hållit på med det här sen jag fick körkort, sen jag körde min första egna bil, jag kastar inte bara ur mig sånt här alltså, jag har gjort seriös forskning. Jag kan utan att överdriva säga att jag har 15 års erfarenhet i det här ämnet, och jag fattar att du inte tar det på allvar men det är fan en fråga om trafiksäkerhet. Gör man fel val, får lite fel grepp, slirar lite, tappar fokus på vägen, då smäller det. Det är skitviktigt att man väljer rätt, nu när vi sitter och ska köra kanske 60 mil hela familjen då är det fan ett ANSVAR. Folk är så himla noga med bromsar och antisladdsystem och sånt men jag kan garantera att om folk bara visste lite mer om hur väljer det här rätt så skulle det rädda fler liv än att förbjuda sms:ande bakom ratten! Lyssnar du? Det är viktigt, jag skäms inte för att jag är lite engagerad! Och det man främst är ute efter då är rätt konsistens och temperaturtålighet, okej? Det är inte alla som fattar, men man kan inte bara sätta sig bakom ratten med mjölkchoklad. Det smälter för fan innan man är ute på E4:an. Man kan ha kanske en 200-grammare med sig då, kanske max två. Det funkar inte. Man måste välja en chokladÖVERDRAGEN ingrediens. Man kan aldrig gå full chocolate. Fattar du? Nötter är bra, kex är bra, men det får inte vara solid choklad. Nougat är ju till exempel bara att glömma, det är fan direkt livsfarligt. Men sen är det dessutom skitviktigt att det inte smular. Det är därför jag inte vill ha Kexchoklad, för det blir ju en jäkla sandstorm härinne om man biter fel. Man kan få det i ögonen. Så man vill ha det tunna chokladöverdraget, men man vill ha ett kex inuti som inte är lika poröst som Kexchoklad. Och DÄRFÖR anser jag att Sport-Lunch är den perfekta bilchokladen!

(Tystnad)

Jag: Om inte den finns anser jag att M&M jordnöt är det bästa, även om påse egentligen inte är optimal bilförpackning. Till vardags väljer jag nästan alltid vanliga solida M&M:s med choklad rakt igenom, men i bilen är jordnöt verkligen att föredra. Rätt tuggmotstånd, låg smältfaktor.

(Tystnad)

Jag: Sen har jag ju självklart den nya teknologin hos biltillverkarna förändrat spelfältet här. Air condition var ju en game changer. Men man måste givetvis ändå göra skillnad på årstid och utbudet på mackarna. På somma…

Fru: (Öppnar ögonen, tittar på klockan, tittar på mig) Förlåt, alltså, sitter du fortfarande och pratar om choklad?

Jag: (Inte alls så kränkt som hon kommer få det att låta när hon berättar den här historien i efterhand) Du frågade varför det var så viktigt att du skulle köpa exakt Sport-Lunch på macken och varför du inte bara kunde köpa Kexchoklad iställ…

Fru: (Masserar tinningarna, får jag intrycket av, vilket känns lite onödigt dramatiskt) Snälla älskling, du vet när du går till affären för att köpa glödlampor till belysningen i hallen, och kommer hem igen utan glödlampor för att du glömde kolla innan du gick vilken typ av glödlampor du skulle köpa?

Jag: Ja.

Fru: Var finns den här sortens hängivenhet då?

Kort klargörande

I taggen till förra i inlägget nämnde jag att jag hade strumpor och sandaler på mig under min semester. Detta bemöttes av en del kritik och två delar rena påhopp i andra sociala medier där länken till detta inlägg förekom. För man får tydligen inte ha ”strumpor i sina sandaler” utan att vara en ”gubbe”.

Jag vill därför bara kort, klart och tydligt fastställa att jg inte har strumpor i mina sandaler.

Det är mycket mer som att jag har sandaler runt mina strumpor.

Det var faktiskt 28 grader i Rom, men typ 15 inne på muséerna. Jag blir varm när jag går men kall när jag står still. Mina fötter skiftar väldigt snabbt i temperatur. Jag behöver alternativ. Only God can judge me.

Dessutom säger min fru att ”det är ju inte direkt strumporna som är problemet utan personen inuti dem”. Jag vet inte exakt vad hon vill ha sagt med det men jag tolkar det som att hon försvarar mina estetiska val. Strumpor är det nya grunge.

Hon gick visserligen ganska långt före mig under den guidade turen inne i Vatikanstaten och sa till guiden att hon var i sällskap med den amerikanska familjen framför oss men det kan ju ha berott på vad som helst. Jag körde till exempel ”inte gå på skarvarna” på mosaikgolvet på vägen in. Det kan mycket väl ha berott på det. Eller på att jag gick ut i mitten av gatan utanför vårt hotell på morgonen och vinkade in en taxi, och så visade det sig att det var en polisbil.

Nu när jag tänker efter börjar jag eventuellt förstå vad hon menade med ”problemet”.

what we shoes in life Ecco in eternity

Min fru och jag kom till en restaurang i Rom där hovmästaren tittade mycket länge och väldigt skeptiskt på mina fötter. Det tog en stund innan jag förstod att det handlade om mitt val av skor.

Jag hade gärna velat ge honom en snabb och dräpande kommentar angående det men tyvärr tog det alldeles för lång tid att Google Translate-söka vad ”hörru pysen jag har sett Gladiator typ tio gånger så försök inte för det var fan NI som UPPFANN sandaler!” heter på italienska för att det skulle få någon form av dramatisk effekt.

Så jag nöjde mig med att peka på min fru och säga ”sure, sure, but her shoes smell like beer so maybe you should not let her in heller”.

Oavsett vad frågan är så tänker jag svara ”when in Rome!”

Min fru fyller traditionsenligt ungefär 22 år som vanligt vid den här tiden varje år, och just i år firar vi födelsedagen i Rom. Bara vi två. Utan barnen. I två nätter. För första gången på fem år.

Förstås härligt. Bara vi. Vårda äktenskapet. Umgås.

Så min fru somnade på flyget. Hon vaknade av att jag råkade spilla öl på och ganska mycket i hennes nya skor. Som hon händelsevis hade sina fötter i just då. Sen hade vi ett stort bråk.

Sett lite såhär i efterhand kan jag vara självkritisk och konstatera att jag kanske borde ha valt en annan strategi just precis efter att jag hade spillt ölen och väckt henne än att omedelbart skrika ”JAMEN DU DÅ KUL DU ÄR SOM SOMNAR DIREKT NÄR VI LYFTER HIMLA KUL RESESÄLLSKAP DU ÄR LIKSOM”.

Med lite perspektiv på alltihop så kan jag absolut känna att bråket som följde delvis var mitt fel.

Jag är säker på att min psykolog när jag kommer tillbaka till Sverige kommer kalla mina insikter ”framsteg”.

Jag är inte helt och hållet säker på att min fru kommer kalla det samma sak. Jag är inte helt säker på att hon kommer presentera mig som ”min man” heller, om jag ska vara helt ärlig.

Men det positiva är i alla fall att alla säger att när man reser iväg tillsammans utan barnen så är det jättejätteviktigt att ”prata med varandra om andra saker än barnen”.

Check.